Från i söndags

Far som fotat :)

 


En av två

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA


http://aikmedia.blogg.se/images/2009/aik_33076618.jpg


Fan


FAN för Aik som leder med 4-2 mot Djurgården i första hockeyderbyt i Stockholm.. på evigheter. Varför det stora FAN:et är för att jag inte kan koncentrera mig på Shakespeares fina poesi, något som jag måste ha klart till imorgon. Det är alldeles för mycket annat som snurrar i huvudet.
Derby är så mycket mer än bara 3 poäng. Det är prestige, det är ära, det är stolthet, det är något som avgör om man går dagen efter med huvudet högt eller gömmer sig för eventuella attacker från motståndare. Derby är allt.

Så, Shakespeare, får nog vänta lite.

Nya bullar


Och det
här (länk) mina damer och herrar, är laget vi ska möta på söndag. Min kära vän Sassa skickade mig länken och efter att ha surfat runt på deras hemsida så verkar det här utan tvekan vara ett motstånd vi hade föreställt oss att möta i bottenserien vi nu befinner oss i. Laget vi mötte igår var ungefär i samma ålder som oss själva, om jag minns rätt var det två 85:or och resten födda 90-92.

På söndag däremot.
Blir det andra bullar. Jag skriver som jag brukar skriva - OJ vad taggad jag är! Veckans höjdpunkt

Moment of truth


Dina bokstäver är latinska. Dina siffror arabiska. Din demokrati är grekisk.Din pizza är italiensk. Din kebab är turkisk. Du älskar att åka till Thailand. Din favoritrappare har afrikanskt påbrå och han den där roliga på TV är kurd. Din landslagskapten är bosnisk. Visst vore livet tråkigt utan "invandrare" Sverigedemokraterna?

Min fina

 


!!


SATAN. Vad roligt det är att vara igång igen. Och vad skönt det är att ta hem första matchen med en vinst på 26-29. Det roligaste var nog att trots att vi var borta lag så var vår publik ungefär 7 gånger större än deras. Haha.
Nu är det bara att blicka framåt och fortsätta prestera prestera prestera! Jäklar vad taggad jag är :) Grymt tjejer!!

Ruskigt

 

Ruskigt inaktuella bilder men ruskigt mysiga. Jag + min familj + Bea i fjällen en vecka innan påsklovet är ett av årets bästa minnen. Det finns nästan inget bättre än att vara ute en solig dag i skidbacken.

 


Abstinens


OJ. Vad jag går i taket när Facebook vägrar släppa in mig i deras värld. Sidan bara snurrar, snurrar och snurrar. Grrrr. VEM är ansvarig för detta?

Börjar bli tröttsamt med att Miljöpartiet fortfarande spelar svårflörtad. Sluta upp och ta er i kragen?

Ett annat beroende som har legat på is ett tag på grund av tidsbrist men som nu än en gång kallar, är fotandet!! Senast jag var ute i naturen med reflexskärmen och någon var senast med Bea och Sassa.. Och det var evigheter sen. Dåligt. Jag har massor av idéer jag vill testa! Om det är någon som är lika sugen som jag, tveka inte att höra av er :)

Förövrigt väntar första damlagsmatchen för Skå ik sen.. evigheter. Vi är damlaget. Vi små 16/17/18-åringar. Vi som ska möta gamla avdankade spelare i sämsta divisionen. För det är där vi måste börja, eftersom det var alldeles för länge sen Skå hade ett damlag.
Eller avdankade vet jag inte om de är. Men man börjar misstänka det när det i matchschemat står att vi ska möta HK Spifen, BK Sol, HF Huff, Sportgear IF och Gud vet vad. Jag som tyckte Skå Ik lät löjligt får nog ta tillbaka det påstående, efter ha hört talas om Huff och Puff och Knuff. Haha.

Spänningen följer!

Bilder från träningslägret i Göteborg


Ologiskt


Politik är knepiga grejer. Helt klart.

Något jag speciellt inte förstår är hur Miljöpartiet tycker att deras frågor och viljor är för olika för att de ska kunna samarbeta med Alliansen, samtidigt som de vill att Alliansen ska försöka samarbeta med Vänstern och Sossarna också, vars frågor och viljor är ännu mer olika än Miljöpartiets? Känns som om de just nu bara vill leka viktiga och ställa problem för att få uppmärksamhet.

Jag kan bara hålla med Reinfeldt, det handlar nu om att ta sitt ansvar.
För Sveriges skull.

http://demokratbloggen.files.wordpress.com/2010/03/eriksson440_217907a1.jpg


Men det är sånt man får leva med


Trots gårdagens relativt stora nederlag (och framgång eftersom Alliansen tog hem segern) så gäller det att bara blicka framåt nu. Jag litar på Reinfeldt.

Jag vet inte hur länge jag suttit och pluggat nu, men det har i alla fall resulterat i att jag nu ligger i fas med matteplaneringen, jag liggar faktiskt till och med före, vilket jag inte gjort sen vi började. Även svenskans fantastiskt roliga litteraturhistoria är gjord. Delvis i alla fall. Jag har egentligen inget större problem med att plugga, för mig handlar det bara om att börja läsa. När jag väl börjat, är jag svårstoppad. Speciellt när jag sitter på en yta där jag inte kan bli distraherad av andra saker. Till exempel i köket. Där är det bara jag och böckerna.

Det känns att man börjar bli varm i kläderna nu, att man börjar komma in i andra andningen. Tidigare (förra veckan) hade jag en stor klump i magen för vad som väntar, men succesivt börjar den minska. Förhoppningsvis lär den försvinna helt, i alla fall för ett tag. En permanent lösning finns tyvärr inte är jag rädd.

Och DÄR kom fotosuget.


Skänk Skåne till Danmark


A men välkommen då SD.... jag hoppas er vistelse blir kort. Typ fyra år.

Fy fan vad ruttet alltså. Men man får väl göra som Blondinbella skrev, tänka att det var 94% av Sveriges befolkning som inte röstade på dem. En liten tröst.
Sen får man väl hoppas på att Miljöpartiet tar sig i kragen och väljer ett samarbete med Alliansen för att inte göra SD viktiga.

Älska


Det finns inget skönare än att ha gjort en riktigt bra insats i maskbacken och veta att det var den sista backträningen där för en lång, lång tid. Fruktansvärt nyttigt och viktigt - men fruktansvärt jobbigt. Såklart. Jag kan även som en detalj nämna att jag ännu inte hunnit duscha. Eller hunnit, det handlar snarare om att ta ett initiativ. Något jag inte alltid är bra på.

Helgen börjar närma sig sitt slut, en helg som har varit mycket till belåtenhet. Det mesta har faktiskt gått min väg.

Vinst med damlaget mot serietrean, 2-1. Sweet.
Vinst för AIK mot Häcken borta. 0-1. Sweet

Vinst för Real Madrid mot Real Sociedad. 1-2. Hur sweet?


Älskar när det äntligen börjar blåsa åt rätt håll. Inte en dag försent.

Litet rött


Inte jätteärligt

 

Jag har kommit på att jag är lite som en politiker på den här bloggen. Lovar mycket, men genomför inte lika mycket som jag lovat. Tittade tillbaka i arkivet och såg att jag skulle ha lagt upp bilder på Olivia B som jag fotade i somras. Men det blev visst inte av i somras. Så det blir det nu istället! De flesta av läsarna antar jag redan har sett de flesta, men det kan vara kul att ha några till uppe på bloggen också.


Just do it

 

Läs.

Jag vet inte riktigt varför jag ska motivera är till att läsa den långa texten utan speciellt många radbrytningar.

 

Vi säger såhär. Gör det bara.

 



Inspirationsavund


Nu känns det som om jag har surfat här lite för länge. Ni vet själva hur det känns. Sega, trötta ben. Trötta, ansträngda ögon. Det är bara några tecken på att man ska sysselsätta sig med annat.

Min fina bortförklaring grundar sig på att jag klickade mig in på foto/illustrationsinlägg på blogg.se och hittade massor, massor av bloggar med fantastiskt fina bilder. Tjejer som fotar som är lika gamla som jag. Jag kan inte förneka att när jag surfar runt på deras inlägg och ser deras otroliga bilder att jag blir lite avundsjuk. Att jag önskar att jag också kunde fota sådär bra. Men samtidigt blir jag inspirerad till att bli lika duktig. Jag vet ju själv hur mycket jag har utvecklats sen jag började, så varför skulle inte jag kunna om de kan? Allt handlar om vilja!


Några bloggar jag hamnade på:

http://byellen.se

http://tinkerbella.blogg.se

http://haidis.se/

http://linafoto.blogg.se/

Nästa


Nästa vecka.
Då ska jag skärpa mig. Med allt. Men framför allt gällandes denna sida som är iprincip död för tillfället. Inte undra på att besökarantalet drastiskt sjunkit.. Bara mitt fel!

Smålängtar lite extra mycket till träningen som börjar om mindre än timme då allas kära Elena gör comeback i Skå! Eller det kanske är lite för tidigt att säga comeback, men åtminstone ska hon komma ned och träna med oss. Megakul! We need you.


Största förloraren


Jag och mamma bestämde oss för att slå oss ner och titta på Biggest Loser som ägde rum vid åtta-tiden på fyran. Efter att ha sett det första gången vet jag inte riktigt vad jag ska tycka.
Det är jättebra att de får den här möjligheten att gå ned, men att det alltid ska åka ut ett par varje vecka.. Är väl lite väl tight? För det första får de ingen ärlig chans att gå ned i vikt de som åker först, och för det andra är det svårt att se speciellt mycket reslutat på en vecka. Det handlar liksom om "grattis du har förlorat 2% av din kroppsvikt". Visst är varje kilo viktigt, men om de någon gång ska få "normal" vikt så borde minskningarna vara lägre.. Fast jag vet inte. Det är ju inte lätt.

Vissa träningsmetoder de utsätts för verkar dessutom bara vara anpassade för att underhålla tittarna. Som idag, när de skulle springa ett 60 meterslopp och försöka vinna mot fullt friska tolvåringar. Inte en suck att de hade en chans.
Det var bara när de tog in en liten typ 7årig pojke som en deltagare kunde ta sig förbi.
Det är inte ens bra för så tjocka människor, de är inte ens redo för att springa än! Fortsätter det såhär kommer knäna ha sagt hejdå inom en snar framtid.

Sen är det lustigt att paret som åkte ut idag precis fått reda på att de väntade ett barn, och sa iprincip att de ville åka hem för att "fira detta med familjen". WTF? Fira med vadå, kakor, glass, tårta? Hur ska hon kunna överleva förlossningen med den extravikten och redan har? Det skulle väl snarare trigga en att förlora ännu mer vikt?


Om vi säger såhär: Jag är skeptisk.

Just


Oj. Vad jag är trött. Och oj, vad jag inte är bra på att uppdatera.
Skärpning!

Lite idag


Hej mina vänner!

Det blev inget inlägg igår eftersom jag landade hemma så sent som klockan 22.07 igår. Så kommer det även troligtvis se ut i framtiden då jag åker direkt till ridningen från skolan och sedan till kyrkan och lirar pingis samt umgås med vänner.

Just nu sitter jag och laddar till tusen för handbollsträningen som börjar om ca una hora. Tidigare idag tränade vi i skolan och än en gång fick jag konstatera att mina fingrar tål ingenting. Känns som om jag har kört med klister hur länge som helst, och förra året hade vi lika starkt klister i skolan, därför tycker man att händerna borde ha vant sig vid det starkare, men ICKE. Gissa vem som är tre blåsor rikare på lillfingret, ringfingret och pekfingret? Trött man blir.

Något som är värt att notera är att vi hade vår första latin med vår älskade och omtyckta lärare idag. Naaaaaaaaaaat. Det går inte annat än att hålla med det Nico sa direkt efter lektions slut:
"Det här är helt klart en självstuderande kurs!".
Ja säger du det.

Att göra en höna av en fjäder

TPL

Orutti


3-0 i halvtid.. Känns stabilt. Vad som känns mindre stabilt däremot är att Mellberg inte kommer spela mot Holland nästa match. För att han brutalt tacklade ner en motståndare strax utanför deras straffområde och drog på sig ett rött kort?????? Ni hör ju själva hur idiotiskt det låter. Sådana tacklingar är typ okej om man möter Brasilien och det står 0-0 och de är nära på att göra mål i 89e minuten. Knappt ens där. Så satans orutti för en sådan gammal man.
Illa!

Jarrå


Imorgon är det verkligen back to basic. 8:53. Classic.
Nu kör vi!

Sådärja


Då har håret fått sig en omgång. Nästan ett år sen. Inte bra inte bra. Något som min frisör påpekade också. "Du ska klippa dig var tredje månad ju!". Hehe. Nu kanske det var tio månader sen sist. Och jag förstod förstås vad som väntade. Trots att mitt hår är väldigt slitstarkt så tål det fortfarande inte vad som helst. Slitet blir det ju efter ett tag, så jag tippar väl på att ungefär en decimeter åkte. Men det behövdes. Och oj vad fräscht och skönt det känns! Ingen ångest över att det slitna ska krypa sig upp till hårbotten så att hela frillan skulle behöva kapas. Tackar för det.

Nästa gång, nästsista november blir den en annorlunda klippning. Det är redan spikat ;)

For your record


Lite dålig uppdatering från mig på senaste. Dåligt.

Snabbgenomgång:

  • Mina naglar har gått från att ha varit lila till gröna.
  • Jag är en lycklig ägare av ett par röda kosshörlurare. De förra.. gick sönder.
  • Jag har gjort min första läxa i tvåan.
  • På tisdag börjar handbollsträningarna i skolan. Längtar!
  • Zlatan är cool.
  • Wernbloom blev tvåmålsskytt i kvalet mot Ungern. Bara jag som tycker att Ungern alltid står för ett av motstånden i ett kval?
  • Vi kom, vi sågs, vi besegrades av IK Frej med fotbollslaget. 4-2. Två onödiga frisparkar avgjorde matchen.

Maybe three seconds is enough for my heart to quit it

 


No regrets just love


Jag är ruskigt dålig på att uppskatta texter i låtar (någon som Robin är väldigt snabb att påpeka). Men oj. Vad jag tycker om det här.


gÖtEt

 

Kom på mig själv med att inte ha visat några bilder från lägret i Göteborg. Här, ett axplock!

Jag har inte fotat alla bilderna, många av bilderna står Nina för.

 

 

 

 


Bananproblem


Jag vet inte hur det hände men det har hänt. Bananflugorna har invarderat vårt hem! Så sent som när jag kom hem från skolan för någon timme sedan så möts jag av ett tiotal flugor som cirkulerar runt i köket. Hur fan? Var kommer de ifrån? Vad vill de? Jag hade även ganska många på mitt rum förut men det berodde nog på att jag hade ett gammalt bananskal i papperskorgen.. Kommer inte att upprepas.

Igår gick det även så långt att mamma gick loss på flugorna genom att springa runt och smälla med disktrasan för att träffa de små liven. Jag tyckte det var ganska äckligt när hon efter en riktig träff stolt utbröt "TRE SAMTIDIGT!!!" , gensvaret blev de "Man kan inte vara snäll mot bananflugor Julia". Nehe ne.
Även igår kan jag rapportera att pappa var igång redan på morgonen med att utrota de små liven. Genom att dammsuga upp dem. Brutalt. Fast jag håller med dem, de ska bort. Och i den här familjen verkar vi vara kapabla till att göra det till vilket pris som helst.

Fortsättning följer!