Bird

Lite frågande sådär


Ciao ciao


April har gått sanslöst fort. Och imorgon är det valborg. Sista april. Om jag får tid imorgon tänkte jag slänga in en resumé av april - bara för att den har varit så händelserik och alldeles, alldeles underbar. True story.

Nu ska jag redigera lite bilder från Valencia, sedan blir det ett avsnitt av Inför Eurovision Song Contest - missade första avsnittet och måste komma ikapp. Måste ha hört alla låtar innan tävlingen drar igång!

Later

Fotboll ni vet


Sitter och kollar på Real - Bayern med mor. Första halvlek var sanslöst innehållsrik där chanserna för både lagen avlöpte varandra. Fotboll kan (enligt mig) lätt bli så himla tråkigt att kolla på. Båda lagen rullar boll runt mittlinjen, långbollar som rinner ut på kortsidan och felpassar och felstudsar. Jag har ju faktiskt själv spelat fotboll, så det handlar inte om att jag inte tycker om sporten som helhet, för det gör jag verkligen. Jag saknar det laget vi 93:or hade för några år sen. Det var tider det. Vi visste exakt var vi hade varandra och behövde egentligen inte tänka efter så mycket för att hitta varandra på planen.

Men nog pratat om min fotbollskarriär.. Tillbaka till matchen! Hála Madrid!

Framförhållning

Hallå där!

Sitter och pluggar för fulla muggar, i hopp att för en gångs skull försöka ha lite framförhållning till kommande bomb som kommer att släppas någon gång nästa vecka. En bomb som kommer vara sprängfylld med läxor, prov, prestationsångest, förväntningar och förhoppningar. Den sista bomben någonsin i min gymnasiehistoria. Fattar någon hur lite det faktiskt är kvar?? Börjar bli rädd.

Senare idag ska jag ta mig in till Stadshagen för ett besök hos Specialistgruppen där min naprapat håller till. Hoppas på ett positivt besked. Skulle vara skönt efter nästan fyra månaders rehab..

Mina änglar, klippor, hjältar, stjärnor; ja ALLT




Min kropp fylldes med en massa av kärlek när jag såg den här bilden. Ett minne nu, men som förevigt är fastetsat i mitt hjärta. Trots att vi alla snart kommer göra världen på vårt egna sätt så är jag övertygad om att jag har funnit vänner för livet. Det låter som en klyscha, men det är sant; jag vet inte vad jag hade gjort utan er. Vi alla är väldigt olika men ändå så är det vi. Och jag är så tacksam.<3

Jag drar fan


Nej vet ni vad. Vi skiter i det här. Det här jäkla aprilvädret som svänger och yr som aldrig tidigare, matteprovet på torsdag, och allt annat som ska göras den här veckan. Jag drar fan. Till Valencia. Med spanskaklassen. Tre elever och en lärare.

Åter på torsdag.

CIAO (eller om vi ska hålla oss till ämnet, Adios - hasta luego)

Linda II



Modell: Linda Hedwall
Foto: Julia Lönnborg  [jag]

Snart så


Lagom nyvaken, väntar på att Cindy och Maria ska infinna sig här på Ekerö så vi kan börja slutspurten med vårt projektarbete. Förhoppningsvis blir vi klara idag. Känns helt sjukt. Som vi har slitit med det här arbetet, velat lägga ner hela skiten för att det kändes omöjligt att genomföra, tvivlat, hoppats, och till slut; snart klara. Nu är det bara smågrejer som ska ordnas, sen är vi faktiskt klara. Galet.


Vilken dag är det nu igen


Mitt huvud är inställt på att det är måndag idag, vet inte riktig varför det är så, men jag tror att det kan ha att göra med att vi åkte till mormor i torsdags och kom hem igår, vanligtvis åker vi på fredag och kommer hem på söndag. En teori.

Idag har jag faktiskt redan hunnit med en hel del, tagit en löprunda på kanske 6-8 km, har ingen riktig koll. Dessutom har jag gjort mitt rehabprogram också. Det är så skönt att redan nu vara klar, så slipper man tänka på att man har något man måste göra hela dagen. Lika bra att göra det på en gång.

Nu ska jag möta världens finaste Robin vid färjan och sällskapa med honom hem till mig. Ciao!

Kim

Det är dagar som denna man njuter av att se Sverige spela handboll på TV. Det är dagar som denna Kim Andersson är helt jävla outstanding och man undrar varför han inte kan vara så hela tiden. När jag ser Sverige spela idag, så vill jag bara bli bra i min axel fort, illa kvickt, nu på en gång, och ut och nöta, nöta, nöta. Typ mer än tre jäkla månader av rehab, sjukgymnastik, stötvågsbehandling har rullat förbi och jag är så satans trött på att sitta på sidan varenda träning med mitt nedrans blåa, fula gummiband för att axeln inte vill. Jag vill ju spela. Så hemskt gärna.

Idag mer än någonsin.

This is it, boys, this is war - what are we waiting for?

Helt okej låt faktiskt. Eller vad fan, vem försöker jag lura, den är helt JÄVLA underbar.


Uppjagad


Nu väntar två veckors lov, först ett vanligt påsklov, och sedan åker vi till Spanien med Steg 5-klassen. Tre stycken elever och en lärare. Det hade förstås inte skadat om vi var en till, men å andra sidan kommer det bli lugnt och skönt och jag tror verkligen att vi kommer ha det skitkul där nere. Åtminstone så välförtjänt.

Är för tillfället lite småsur då jag nyss såg klart finalen av Project Runway och tycker verkligen att Mondo skulle ha vunnit. Kanske är det för att jag själv älskar färg och prickar, allt som är utstickande, men också för att Gretchen verkar vara en så oskön människa (baserat från tidigare avsnitt från säsongen), medan Mondo är världens gulligaste och är rakt igenom härlig och ärlig. Det kändes liksom som att han förtjänade att vinna. Heidi försökte övertala Michael Kors och Nina Garcia, men förgäves. För mig är Mondo den sanna vinnaren!

Nu ska jag njuta av det nya lovet som kommer vara i två veckor, med att avsluta kvällen med How I Met Your Mother. Marshall <3

D ö d

Helt. Jävla. Slut.

Så kan kvällens träning beskrivas med tre enkla ord för att förstå hur jäkla jobbigt det var. Av två och en halvtimmes träning så var det kanske en halvtimme till fyrtio minuter som var handboll. Resten var ren och skär fys, antingen inne eller ute. Men ack så skönt det känns nu när jag välförtjänt kan äta en riktig dundermåltid såhär halv elva på kvällen, och må riktigt bra över att jag verkligen körde järnet. Det fanns inget mer att hämta ur min kropp.

Imorgon, efter sjukgymnasten och en ynka lektion, är det lov. Kan inte bli mer välförtjänt. Som jag har slitit sen efter sportlovet. Helt sjukt. Startar lovet med en tripp till mormor och gamla vänner. Man skulle kunna tro att ett eller annat påskägg skulle avverkas där, men icke. Jag och några av mina vänner inklusive min pojkvän kom på den spontana (och såhär i efterhand, lite dumma) idén att ha helt godis/chips/läsk/alltsomäronyttigt-stop från den 19:e mars till den 20:e april. Oturligt nog fick vi inte in i ekvationen att påsk passerade där emellan. Men det blir sannerligen ett kraftprov som kommer heta duga! Vem klarar? Vem sviker? Det återstår att se.




Hunk