På gott och ont

Sitter och skriver på  mitt sista tal i svenska C, och blir lite sentimental. Inser att snart är det verkligen över, gymnasietiden, och att jag redan nu har börjat sakna den. Det kan vara svårt att uppskatta gymnasiet när varje kurs öser över en med läxor och prov, och när klockan ringer sex på morgonen och man måste gå till bussen som kantas av snö som inte har hunnit skottas bort, och den kallaste kylan som inte den varmasta vinterjackan kan hålla undan. Men gymnasiet är så mycket mer än så. Det handlar om att lära känna sig själv, hitta vänner för livet, och inse sin gränslösa styrka man besitter. Det handlar om att bli vuxen. Och snart är jag där, och det gör mig givetvis lycklig, för det finns få saker jag har längtat efter så mycket som att komma hem efter en dag och inse att det inte finns något jag måste lära mig utantill eller något jag måste skriva om. Åtminstone inte på ett tag. Men samtidigt finns det inte jag kommer sakna så mycket som fantastiska vänner, underbara lärare och oförglömliga stunder som aldrig kommer att komma tillbaka. För nu är jag klar, nu ska bli vuxen. På riktigt.

Lycklig

Och ja, förstås är jag SKITGLAD att fantastiska Loreen tog hem segern i lördags. Jag har bara inte hunnit skriva det än! Vi satt och skrek i början efter de första tolvorna, även fast jag var ganska säker på att hon skulle ta hem det. What can I say, jag blir medryckt i stämningen, haha.

#Arg

Vill typ ge alla studenter som skriver på facebook att de är klara med skolan ett nacksving eftersom jag fortfarande har två saker kvar att göra innan jag också kan skriva det. Det grundar sig alltså i ren avundsjuka. Förstås. Fan er! Sitter här och kämpar med mitt högtidstal, men jag saknar helt inspiration att skriva något. Frågade min lärare vad jag skulle göra, i litet stressat tillstånd. Hon bad mig att ta det lugnt och "verkligen känna efter" vad jag ville säga med talet, och försöka hitta den där känslan som gör att det känns äkta. Lät jättebra när hon stod och sa det till mig igår, just nu känns det bara flummigt och omöjligt. Men jag löser det på något sätt. Det gör jag alltid.

Kvällarnas kväll

Är rejält jävla taggad för Eurovision. Det vore så häftigt och obeskrivligt (klyschigt, jag vet, men denna gång är det faktiskt rätt ord) om vi tog hem allting. Loreen är helt fantastisk och Euphoria är så JÄVLA bra. Klart vi ska vinna. Klart!

Spenderar min kväll tillsammans med mina ypperligt fina vänner Cindy och Maria. Otroligt pålitliga för en sådan viktig kväll som denna. Då kan man inte välja vilket sällskap som helst!

Jag och Maria väljer att ladda upp kvällen med att smälla i oss varsin pizza, chilla, tagga upp varandra, i sann Eufori-anda, och sedan 21:00, är det DAGS. Och ungefär 22:10, då är det Loreens tur och då ska inte enda svensk springa på toa, förstått!

NU LADDAR VI FÖR KVÄLLARNAS KVÄLL! FORZA LOREEN!

Matte matte matte

Så spenderar jag min dag!

I am I am

Och kisar, om ni är lite nostalgiska som jag, så kan ni alltid lyssna på denna. Man (läs: jag) glömmer allt för ofta hur bra Melody Club faktiskt är. Känns som de har kommit lite i skuggan av The Ark, som förövrigt också är (var) fantastiskt bra.


Helt fantastiskt ju

Fullt upp. Som vanligt då. Och den här veckan så drar träningarna igång också. Första idag. Som förövrigt har varit en mycket tillfredsställande dag. Till att börja med levererade jag ett MVG på mitt svenskatal, vilket typ aldrig har hänt (har alltid tyckt det är svårt med att skriva tal, har egentligen inte jättesvårt för att prata), och sen som sagt träning där jag var nästan på riktigt efter ungefär fyra månaders frånvaro. SÅ JÄVLA KUL. Oj vad jag har saknat det. Det gick till och med bra. Efter fyra månader. Vissa saker verkar man inte förlora så enkelt.

Däremot igår, ville ödet att jag skulle stanna på Huddinge. Ödet gjorde faktiskt praktiskt taget allt det kunde i sin väg för att få mig att stanna hos Robin. Men mamma kämpade emot ödet, och gick segrande ur striden. Det började med att Robin som alla andra söndagar (eller övriga dagar) skjutsar mig till färjan där jag senare blir upphämtad på andra sidan eller tar cykeln. Men igårkväll, av alla kvällar, bestämmer färjerederiet för att ikväll, då ska vi minsann ha underhållsarbete, och låter inte någon färja gå från 19.00. Jättekonstigt. Jättedåligt. Så då var det bara att ta sig till pendeln, pussa på Robin och sätta sig på tåget och åka till Centralen där mor skulle möta upp mig. Kommer fram till spärrarna, blir frågad av hon som sitter vid kontrollerna och frågar vart jag ska. "Centralen", svarar jag. "Tyvärr så ställde vi precis in det tåget, nästa går om en halvtimme". Men hallå, KOM IGEN. Vad fasen är det frågan om? Blir lite stressad eftersom mamma redan har begett sig hemifrån och knappast vill sitta och vänta på mig, och Robin har hunnit åka. Ringer Robin som svarar på en gång, och lyckas komma överens att vi gör ett sista försök med tunnelbanan, som faktiskt gick, i tid och allt. Inget underhållsarbete eller inställda avgångar där inte. Och hem kom jag! Bara över en timme senare än vad jag hade kommit om allt hade gått som planerat.. Men men. Vad vore livet om allt gick som planerat!!

Verkligheten

God eftermiddag!

Har suttit och pluggat sen tio ungefär. Blev nyligen klar med min del av en geografiuppgift som ska avsluta kursen. Kan redan säga nu att det inte är på långa vägar det bästa jag presterat i skolväg (sorry Bea), men både jag och min kompanjon Bea kommer knappast få ett förändrat betyg genom den här uppgiften, vilket gör att min motivation till att snygga till den är minst sagt.. Obefintlig. Sen är jag sysselsatt så det räcker med annat.

Vill verkligen inte sitta framför en datorskärm en hel dag. Vill verkligen inte. Jag vill vara utomhus, känna den friska luften mot bar hud, i tunna färgglada kläder som lyser ikapp med den gröna omgivningen. Jag vill inte som nu, sitta i en morgonrock (ack så skön dock) och pösiga mjukisbyxor framför en lysande skärm och skriva uppsatser jag vet inte kommer vara relavanta för mitt framtida vuxenliv.

Ändå sitter jag här.

Inte länge till.

Tisdag


Sitter i skolan och väntar som alla andra tisdagar på att spanskalektionen ska börja. Det gör den om trettiofem minuter. Slutar fem. Kanske inte den tisdagen man har drömt om, men åtminstone så går det att glädja sig åt att det bara är tre tisdagar kvar någonsin i min gymnasiehistoria. Helt sjukt. Jag vet att jag skriver det hela tiden men det är för att det verkligen är så sjukt. Det är svårt att ta in att om snart tre veckor så kan jag göra vad jag vill. I princip.

Ser framemot tills jag slutar. Kommer med största säkerhet ta en skön powernap på bussen hem. Välbehövligt.

Dagen

Hade en tuff morgon imorse då min klocka på mobilen av någon outgrundad anledning inte ringde. Eller jag vet inte om den inte ringde, men jag vaknade i alla fall inte, inte förrän Bea ringde mig klockan 10.00 och frågade var jag höll hus. Jag förstår inte hur detta har gått till, för jag vaknar alltid av min klocka, hur trött jag än är. Och igår gick jag och la mig tidigt, kring elva, så jag kan inte ha varit så trött imorse att jag inte hörde klockan. Men samtidigt så låter det konstigt att min mobil inte skulle ringa. Varför i så fall? Det har inte varit något fel på den tidigare. Min teori nu är att jag måste ha blivit väckt av att den ringt, och sedan stängt av den. Men jag tycker ändå att jag borde ha kommit ihåg det, för jag hade som sagt inte sovit lite eller dåligt.. ÅH! Jag tror detta förblir ett olöst mysterium.

Hade dessutom kvällen innan kvällen tandvärk, och var övertygad om att smärtan skulle komma tillbaka som den gjorde för någon månad sen, då jag åt en sisodär fem värktabletter varje dag för att jag hade så ont. Kände av tanden imorse, men framåt lugnade det sig och nu har jag faktiskt inte ont alls. Så skönt. Hoppas det håller sig så.

Har varit jätteduktig idag också gällandes pluggandet. Är i princip klar med en inlämning, en opponering också hann jag med lite matte också. Dock med betoning på lite. Hur som är jag stolt över mig själv!

Nu tänkte jag fortsätta kolla på första Jurassic Park som jag började kolla på igår, men jag orkade helt enkelt inte se klart den då. Men lite nostalgi är det.

Min kille

En lång dag som närmar sitt slut. Har tillbringat stora delar av helgen att se Robin spela innebandy. Helt fantastisk var han för det mesta, förutom i sista matchen då han blev så besviken på sig själv att han slog sönder sin klubba ("den kostade ändå bara 300 spänn"). Men som en förälder på läktaren beskrev honom "Han är en riktig måltjuv", och jag kan bara hålla med! Så duktig så duktig :)

En relativt lugn helg utan några särskilda händelser. Men ack så trevligt ändå! Saknar handbollen. Vill spela nu nu nu. På tisdag ska jag försöka mig på i skolan och se vad axeln säger om det. Förhoppningsvis går det vägen.

Nu ska jag dra mig mot sängen. Tidig uppgång idag (7:15) resulterade i en ovanligt kvällstrött Julia. Är numera inte van att gå upp särskilt tidigt då jag har sovmorgon varje dag tills jag tar studenten (yesss!!!), men det gör att jag nu sitter här, redo att sova. Natti!!

The girl with the dragon tattoo

Snart dags för fredagsmys med snacks, film och hela baletten. Kvällens film är den svenska versionen av Män som hatar kvinnor, som jag ännu inte har hunnit se ännu, men är väldigt nyfiken på att se hur den skiljer sig från den svenska versionen. Jag har hört att Rooney Mara ska göra riktigt bra ifrån sig som Lisbeth Salander, som Noomi Rapace också gjorde en fantastisk tolkning. Kan Mara toppa Rapaces prestation? Det återstår att se! Ciao ciao

S


The stars come out and all that counts is here and now

Är liksom Maria, fullständigt uppslukad av denna låt. Trots att hon redan har skrivit det, så känner jag att jag måste skriva jag också. För den är så jäkla bra. Texten skulle förstås en femåring klara att memorera, men det spelar ingen roll. Den fastnar på hjärnan som Karlssons klister.


Lilla Libanon

Älskade, vackra, ljuvliga fredag. Varmt välkommen.

Efter en dag i skolan som innehöll mest att jobba framför datorn (=trötta ögon) så har jag nu varit hemma i två timmar och sysslat med massor av saker. Allt förutom plugg. Jag har haft hårinpackning i mitt stackars torra hår (lockigt hår är alltid torrare än "vanligt hår" och när jag dessutom har färgat det några gånger så blir det hyfsat slitet), gjort min rehab för axeln och avnjutit en hemskt god middag med mor. Libanesiskt. Fantastiskt gott. Nu har jag skrivit att det var otroligt gott två (tre egentligen) gånger, men för er som inte har ätit mat från Libanon har ingen aning om vad ni har missat. Humus, falafel och massor av andra godbitar.

Men nu. Till det kvällen har väntat på. Plugg. Oundvikligt.

Ett smärre misstag

Har fått ont i halsen. Och det är mitt problem. Robin sov här för första gången på länge, och eftersom det nalkas vår och sommarvärme och jag vet hur mitt rum blir på sommaren plus i kombination med att jag fortfarande har mitt vintertäcke, så tänkte jag att det skulle bli jättevarmt i rummet. Så jag öppnar båda mina fönster. Tyvärr blev det inte så varmt inatt, utan istället så frös vi och vi båda vaknade upp med halsont. Typiskt. Jag har i alla fall druckit två stora koppar te i hopp om att det ska hjälpa och försvinna till imorgon. Orkar, orkar orkar orkar orkar verkligen inte bli sjuk just. Hörde någon det? Uppfattat? Bra.

Jag har förresten hittat min studentklänning. Klick sa det när jag provade den. Den är perfekt. Fett fin.

Men naturkunskap var det ja. Prov imorgon. Sista provet i trean. Galet.

2 dygns eufori


Mycket kan hända på två dygn. Minst sagt. Igår vid lunchtid stod jag utan sommarjobb och inga Lady Gaga-biljetter. Idag ser världsbilden annorlunda ut.

  • Jag har definitivt fått sommarjobb i fyra veckor i slutet av sommaren.
  • Ett eventuellt restaurang jobb hägrar.
  • Jag kommer stå i publiken med min vän Hanna när Lady Gaga kommer till Stockholm i slutet på augusti.

Trots all skit skolan slänger i ansiktet på oss nu så känns framtiden plötsligt mycket ljusare. Vad säger man, plötsligt händer det.


In i kaklet

Idag har det pluggats. För fulla muggar. Och mer ska det bli. Idag är det exakt en månad till studenten, och jag ska kämpa till sista droppen för att bli klar med allt det här som hägrar. Jag vet, det kommer krävas massa energi och troligtvis ofantligt många frustrerande stunder, men jag vet också hur mycket jag skulle ångra mig om jag inte gav järnet nu. Det är också det som får mig att orka.

Satt fram tills nu och räknade matte, men när jag märkte att tal efter tal blev fel på grund av slarvfel, ja då betyder att det är dags att sluta. Dags att lägga sig också, för den delen. Ska bara lyssna på Antidote. Bara en gång till. Kanske inte för många den mest optimala musiken-innan-man-går-och-lägger-sig. Men jag vet inte, det funkar ändå, på något vis.

Nej hörrni. Sängen var det ja. Godnatt!

Hyfsat tidigt

Känns som om jag är uppe med tuppen idag, även fast det verkligen inte stämmer eftersom klockan är efter nio. Tidigare gick jag nästan alltid upp vid den här tiden på helgerna, sen kom Robin som är sååå sinnessjukt trött på  morgnarna att jag har tvingat anpassa mig åtminstone en timme. Men han är så söt att han kommer undan med det .. :)

Ska faktiskt träffa honom lite senare, men innan dess hade jag tänkt få en del saker gjorda. Exempelvis reklam och lite plugg. Jag ska jag ska jag ska, jag måste göra det. Så är det bara. 1 månad. Nu kör vi. Men först frukost!

Futurum

Älskade fredag. Underbara fredag. Trots att jag denna fredag insåg att det i skolväg är långt kvar innan vi på riktigt kan fira studenten och att jag nu sen halv fyra har suttit och kämpat, så är jag ändå glad. För det är fredag. Det går liksom inte riktigt att vara ledsen då. Av någon anledning känns alla problem lite lättare på fredagar. Jag tackar och tar emot.

Tror inte att det blir mycket av den här kvällen annat än att lära mig om humanoider, regenerativ medicin och artificiell intelligens. Kan låta halvtråkigt men jag måste erkänna att det är ganska intressant. Framför allt så kommer framtiden att bli ytterst intressant. Vänta och se bara.

Underbara april


  • Påsklov! Riktigt skönt, och välförtjänt.
  • Valencia med spanska 5-klassen. Riktigt lyckad resa!
  • Världens bästa skiva genomfördes med klassen. En riktigt megakväll. Tycker synd om alla er som inte var där.
  • Underbara mösspåtagning. Firade med trevligt sällskap inne i stan med andra studenter. Det är nära nu!
  • Valborg med fina vänner! Länge sedan det var fint väder på valborg, vilket alltid uppskattas, förstås.

Håll ut


Tiden bara flyger förbi och vi alla försöker nog bara hänga på det rasande tempot som nu infinner sig. Alla lärare ska göra alla slutgiltliga prov ungefär samtidigt (som vanligt), man är trött på skiten för det är VÅR och vill bara vara ute (som vanligt). Allt är som vanligt. Har suttit från ungefär sex fram till nu med en religioninlämning - först nu är den klar. Men tänk, hörrni, det är maj nu! På måndag är det exakt en månad kvar! Ge inte upp nu alla fina studenter!